Edvard Munch 2026 – Freia-frisen, Skriet och konsten att leva med starka motiv

|Frida Johansson

Sommaren 2026 plockas tolv målningar ned från ett rum där knappt någon utomstående fått se dem på hundra år. Edvard Munch målade dem 1922 för kvinnornas matsal i Freias chokladfabrik i Oslo, och nu hänger de på MUNCH-museet för allmänheten. Det är en sällsynt chans att möta en annan Munch än den vi tror oss känna – och en bra anledning att titta närmare på varför hans motiv fungerar så starkt som en poster på väggen hemma. För få konstnärer rymmer samma spännvidd mellan ångest och oskuldsfull sommar som mannen bakom Skriet.

Snabbfakta: Utställningen ”Edvard Munch and the Chocolate Factory” visas på MUNCH-museet i Oslo 21 maj–11 oktober 2026. Den så kallade Freia-frisen består av tolv monumentala målningar som Munch utförde under loppet av 1922 på beställning av industrimannen Johan Throne Holst. Det var en av endast två offentliga beställningar Munch någonsin slutförde – den andra var dekorationerna i universitetets aula i Oslo.

Mannen bakom Skriet – ångest, kärlek och hela Livsfrisen

Edvard Munch föddes 1863 i Löten i Norge och dog 1944. Däremellan byggde han ett av konsthistoriens mest sammanhängande livsverk: en serie motiv som han själv kallade Livsfrisen, en svit om kärlek, svartsjuka, ångest och död som han återkom till om och om igen under decennier. Munch var inte intresserad av att avbilda hur ett landskap såg ut. Han ville måla hur det kändes att stå mitt i det – och därför blev himlen röd, ansiktena bleknade och gatorna böjde sig.

Just den ärligheten är vad som gör Munch tidlös. Han tog känslor som de flesta höll dolda och gav dem en tydlig form. När du ser en av hans kompositioner känner du igen tillståndet innan du hinner tänka på tekniken, och det är samma omedelbara igenkänning som gör att hans bildvärld fortsätter att tala till nya generationer. Den som vill omge sig med konst som vågar säga något hittar få sällskap starkare än Munch, och det är därför han hör hemma bland de mest efterfrågade namnen i samlingen av konstverk av kända konstnärer.

Hans uttryck banade också väg för det som senare kallades expressionism, en hållning där den inre upplevelsen styr färg och form mer än det yttre ögat. Den linjen kan du följa vidare i vår genomgång av Vincent van Goghs motiv, en konstnär som arbetade med samma övertygelse om att penseldraget ska bära känsla, inte bara beskriva.

Munch hade också ett ovanligt förhållande till sina egna verk. Han kallade dem ”sina barn” och ville helst inte skiljas från dem, vilket är en av anledningarna till att han skapade flera versioner av samma motiv och behöll så mycket i sin ägo. När han dog 1944 testamenterade han hela sin kvarvarande samling till Oslo stad – tusentals målningar, teckningar och grafiska blad – vilket är själva grunden till att MUNCH-museet i dag kan visa så omfattande utställningar som chokladfabrikens fris. Att en konstnär arbetade i serier snarare än enstaka mästerverk är värt att minnas också när man inreder: ett motiv tål att upprepas i flera format och rum utan att tappa kraft.

Freia-frisen 2026 – tolv målningar som gömdes i en chokladfabrik i hundra år

Historien bakom 2026 års utställning är nästan för bra för att vara sann. År 1922 anlitade Johan Throne Holst, som drev Freias chokladfabrik på Rodeløkka i Oslo, Munch för att smycka kvinnornas matsal. Throne Holst var ovanligt framsynt för sin tid och ansåg att också fabriksarbetarna förtjänade riktig konst att vila ögonen på under lunchrasten. Munch tog motiv ur sin egen Livsfris och förvandlade dem till tolv stora väggmålningar.

Det märkliga är hur snabbt han arbetade. Enligt museet utförde han hela sviten på ungefär två månader, med tunna och raska penseldrag, och resultatet blev förvånansvärt ljust för att vara Munch. Här finns ingen röd skräckhimmel. I stället möter vi pojkar som metar vid stranden, par som promenerar i skogen och kvinnor som plockar frukt och vattnar blommor i ett dis av blekblått sommarljus. Det är den norska kustsommaren i sin mildaste form.

”Munch ville att också den som åt sin lunch i en fabrik skulle få stå öga mot öga med konst – och i ett sekel gjorde generationer av arbetare just det, utan att resten av världen visste om det.”

I hundra år hängde målningarna kvar på fabriken, färgade av tobaksrök och kakaodamm, sedda nästan bara av dem som arbetade där. Att de nu visas samlat på MUNCH för första gången är därför en liten sensation. Utställningen sätter in frisen i Munchs produktion på 1920-talet och i ett Norge som förändrades snabbt mellan världskrigen, och den påminner om att den ångestfyllde Munch också var en konstnär som ville nå ut brett. Vill du läsa originalkällan finns utställningen beskriven hos MUNCH-museet.

Det säger också något om hur vi värderar konst. Att tolv original av en av världens mest kända konstnärer kunde hänga obemärkta i ett personalmatrum i hundra år påminner om att konstens plats inte alltid är museet – ibland är det vardagsrummet, hallen eller köket där den faktiskt får sällskapa med människor varje dag. Det är precis den tanken som ligger bakom att inreda med konst hemma över huvud taget, och Munch hade förmodligen gillat idén.

För den som inreder hemma är just sommarsviten en nyckel: den visar att Munch också rymmer ljus, värme och liv. Den som dras till de soldränkta motiven hittar besläktade toner bland våra naturmotiv, där det nordiska ljuset står i centrum precis som hos Munch.

Skriet i fyra versioner – varför just detta motiv brände sig fast

Inget motiv är så förknippat med Munch som Skriet. Men det är inte en enda bild – Munch gjorde fyra versioner mellan 1893 och 1910: två målningar och två i pastell, plus en litografi som lät motivet spridas i tryck. Den mest kända målningen från 1893 förvaras på Nasjonalgalleriet i Oslo, medan en av versionerna senare såldes på auktion för ett rekordpris och blev ett av de dyraste konstverken någonsin vid sin försäljning.

Att motivet finns i flera versioner säger något viktigt: Munch jagade en känsla, inte ett facit. Den böljande figuren med händerna mot kinderna och den brinnande himlen bakom är inte en porträttering av en person utan av ett tillstånd – det ögonblick då naturen själv tycks skrika genom en. Den universella ångesten, fångad i en enda silhuett, är skälet till att bilden har blivit en symbol som alla förstår oavsett språk.

Den röda himlen i Skriet hör samman med hur färg och känsla hänger ihop i hjärnan, ett ämne vi gräver i vår artikel om färgernas psykologi. Munch förstod intuitivt det forskningen senare bekräftat: att en varm, intensiv färgskala påverkar oss på en nivå under det medvetna. Vill du själv arbeta med starka, mättade toner på väggen kan du börja i vårt urval av posters med färgbomb.

Munch själv berättade i en dagboksanteckning hur idén till Skriet uppstod: han gick på en väg vid solnedgången tillsammans med två vänner, kände sig trött och plötsligt färgades himlen blodröd. Han stannade, lutade sig mot ett räcke och tyckte sig höra ett oändligt skrik gå genom naturen. Det är värt att minnas att motivet alltså inte föreställer en person som skriker, utan en person som hör skriket – en avgörande skillnad som förklarar varför bilden känns så obehagligt nära. Få konstverk har lyckats översätta en ren sinnesförnimmelse till bild med samma precision.

Munch på väggen hemma – rum, format och färg

Hur lever man då med Munch i vardagen, utan att hemmet känns dystert? Nyckeln är att välja rätt sida av honom till rätt rum. De mörka, laddade motiven som Skriet eller Ångest fungerar bäst som ett enskilt, dominerande blickfång i ett rum med lugn omgivning – en hall eller ett arbetsrum med vita eller grå väggar där bilden får bära hela uttrycket själv. En sådan placering kräver utrymme runt omkring; häng den ensam snarare än i en tät gruppering.

De ljusa sommarmotiven ur Freia-frisens släkt passar däremot fint i sovrum och vardagsrum, gärna i större format över en soffa eller en byrå. Vill du tona ned dramatiken kan en svartvit grafisk tolkning av ett Munch-motiv ge samma kraftfulla linjespel utan den intensiva färgen, en idé du kan vidareutveckla i våra svartvita posters. Den som gillar Munchs förenklade, nästan symboliska formspråk kan också utforska besläktade uttryck bland abstrakta posters, där känsla och form går före exakt avbildning.

När det gäller storlek följer Munch samma regler som annan konst: en poster i 50x70 cm eller större tål att hängas på en stor, öppen vägg och blir då rummets samtalsämne, medan ett mindre format i 30x40 cm fungerar i en grupp eller i en smalare passage. Tänk på att Munchs motiv ofta har en tydlig riktning och rörelse – låt den peka in i rummet snarare än ut mot en dörr.

Färgsättningen runt omkring spelar också roll. Munchs ljusa sommarmotiv mår bra mot varma, dämpade väggfärger som ljusbeige, grågrön eller en mjuk terrakotta, eftersom de plockar upp och förstärker det soliga ljuset i bilden. De mörkare, mer dramatiska motiven vinner däremot på en sval och neutral bakgrund, där den intensiva färgen i själva motivet får stå oemotsagd. En enkel träram i ek eller en stram svart ram fungerar till nästan alla Munch-motiv; undvik förgyllda eller överdådiga ramar, som lätt hamnar i konflikt med konstnärens kärva, moderna uttryck. Tänk på frisen i chokladfabriken som en påminnelse: Munch tänkte alltid på rummet bilden skulle leva i, inte bara på bilden i sig.

Tips: Häng aldrig en stark Munch-bild mitt emot en lika stark bild av en annan konstnär. Två dominerande motiv som tävlar om uppmärksamheten tar ut varandra. Ge i stället huvudmotivet en lugn vägg och låt resten av rummet vara dämpat – då vinner både bilden och rummet.

En sista sak värd att nämna: Munchs symbolistiska generation hänger nära ihop med Gustav Klimt, som arbetade samtidigt på andra sidan Europa med kärlek och förgänglighet som tema. Den som vill bredda sin samling i den riktningen får mycket ut av vår guide till Gustav Klimt.

Vanliga frågor om Edvard Munch och hans konst

Hur många versioner av Skriet finns det?

+

Munch gjorde fyra versioner av Skriet mellan 1893 och 1910 – två målningar och två i pastell – samt en litografi i tryck. Den mest kända målningen från 1893 finns på Nasjonalgalleriet i Oslo, medan en av versionerna senare såldes på auktion för ett rekordpris.

Vad är Freia-frisen som visas 2026?

+

Det är tolv monumentala målningar som Munch utförde 1922 för kvinnornas matsal i Freias chokladfabrik i Oslo, på beställning av Johan Throne Holst. De hängde kvar på fabriken i ett sekel och visas samlat för allmänheten på MUNCH-museet för första gången 21 maj–11 oktober 2026.

Är Munchs motiv för dystra att ha hemma?

+

Inte alls. Munch rymmer både laddade motiv som Skriet och ljusa sommarbilder ur Freia-frisens släkt. Välj de ljusare, soldränkta motiven till sovrum och vardagsrum, och spara de mörkare uttrycken till ett enskilt blickfång i en hall eller ett arbetsrum.

Vad menas med Livsfrisen?

+

Livsfrisen var Munchs egen benämning på en sammanhängande svit motiv om kärlek, svartsjuka, ångest och död, som han arbetade med och varierade under stora delar av sitt liv. Många av hans mest kända bilder, däribland Skriet, hör hemma i detta större livsprojekt.

Vilken storlek ska jag välja på en Munch-poster?

+

Till en stor, öppen vägg där bilden ska dominera väljer du 50x70 cm eller större. Ska motivet ingå i en gruppering eller hänga i en smalare passage fungerar 30x40 cm bättre. Eftersom Munchs motiv ofta har en tydlig rörelse, låt den peka in i rummet.

Var kan jag lära mig mer om Munchs liv?

+

MUNCH-museet i Oslo förvaltar den största samlingen av hans verk och dokumenterar hans liv utförligt. En tillförlitlig översikt finns också i Store norske leksikon, som ger en faktagranskad biografi över konstnären.

Edvard Munch är beviset på att stark konst inte behöver vara svår att leva med – den behöver bara hängas rätt. Oavsett om du dras till den brinnande himlen i Skriet eller det milda ljuset i Freia-frisens sommar finns det en sida av Munch som passar ditt hem. Låt 2026 års utställning på chokladfabriken bli startpunkten för ett nytt sätt att se på honom, och utforska sedan vidare bland våra konstverk av kända konstnärer för att hitta motivet som säger något om just dig och det rum du vill ge nytt liv.