Gustav Klimt – Wien-secessionen, Kyssen och guldfigurinernas mästare
Gustav Klimt är en av konsthistoriens mest igenkännbara konstnärer – mannen vars gyllene bildspråk förvandlade 1800-talets akademiska konst till något helt nytt. Med sina skimrande kompositioner i bladguld, sina djärva ornament och sin kompromisslösa kärlek till det dekorativa skapade han verk som fortfarande berör, provocerar och fascinerar mer än ett sekel efter hans död. Det är inte förvånande att Klimt-posters i dag är bland de mest populära och eftertraktade konsttrycken för svenska hem.
Från det uppseendeväckande uppbrottet ur Wiens konstinstitution till den berömda målningen Kyssen – ett av världens mest reproducerade konstverk – lever Klimts arv vidare i utställningssalar, konstböcker och på väggarna i moderna hem. Den här sidan berättar allt du behöver veta om Gustav Klimt: hans liv, hans teknik, hans viktigaste verk och hur du väljer rätt Klimt-poster för ditt eget hem.
Innehåll
Vem var Gustav Klimt?
Wien-secessionen – uppbrottet som förändrade konsten
Klimts viktigaste verk
Guldet, mönstren och det dekorativa – Klimts teknik
Klimts arv och inflytande på modern konst
Klimt-posters i hemmet – motiv, rum och placering
Tidslinje
Relaterade konstnärer
Vanliga frågor om Gustav Klimt
Vem var Gustav Klimt?
Gustav Klimt föddes den 14 juli 1862 i Baumgarten, en förstad till Wien, som den andre av sju syskon i en arbetarfamilj. Fadern Ernst Klimt var guldsmed och gravör – ett yrke som med stor sannolikhet väckte sonen Gustavs livslånga fascination för ädelmetaller, ytor och det hantverksmässiga sättet att bygga upp en bild. Vid fjorton års ålder antogs Klimt till Kunstgewerbeschule, Wiens konsthantverksskola, där han utbildade sig till dekorationsmålare. Tillsammans med sin bror Ernst och vännen Franz Matsch grundade han ett framgångsrikt dekorationsföretag som fick uppdrag att utsmycka teatrar och palats runtom i monarkien.
Det var ett liv i omvälvningens Wien. Staden genomgick en häftig modernisering: Ringstrasse anlades, de gamla borgmurarna revs, kulturinstitutioner byggdes i magnifika nystilar. Klimt var en del av detta, men han kom snart att bli den som bröt med det gamla. Under 1890-talet fördjupades hans konstuppfattning och han drogs mot symbolism, mystik och en ny förståelse för vad en bild kunde åstadkomma bortom det rent avbildande.
Snabbfakta: Gustav Klimt (1862–1918) · Österrikisk konstnär, symbolist och jugendmästare · Grundare av Wien-secessionen 1897 · Mest känd för Kyssen (1907–08) och Adele Bloch-Bauer I (1907) · Guldperioden: ca 1899–1910 · Kyssen ägs av Österreichische Galerie Belvedere i Wien · Adele Bloch-Bauer I såldes 2006 för 135 miljoner dollar – dåtidens högsta pris för ett konstverk · Inspirerades av bysantinska mosaiker i Ravenna
Klimt förblev ogift hela sitt liv men hade flera djupa relationer, varav den mest kända var den livslånga vännskapen och troligen kärleksrelationen med den unga modedesignern Emilie Flöge. Han dog den 6 februari 1918 av en stroke, strax efter att Första världskriget avslutat den värld han känt. Han var 55 år gammal och lämnade efter sig ett ofullbordat verk, Bruden, i sitt atelier.
Wien-secessionen – uppbrottet som förändrade konsten
Den 3 april 1897 grundades Wien-secessionen av Gustav Klimt och ett fyrtiotal konstnärer, arkitekter och formgivare som vägrade böja sig för den konservativa konstinstitutionen. Klimt blev rörelsens förste ordförande. Bland de övriga grundarna märks formgivaren Koloman Moser, arkitekterna Josef Hoffmann och Joseph Maria Olbrich – som ritade secessionsbyggnaden med sin berömda guldkupol av lagerblad – samt skulptören Edmund von Hellmer. Kort därefter anslöt sig arkitekten Otto Wagner.
Secessionen hade en tydlig programförklaring: Der Zeit ihre Kunst, der Kunst ihre Freiheit – "Åt tiden dess konst, åt konsten dess frihet." Orden är fortfarande inristade på secessionsbyggnadens fasad i Wien. Rörelsen tog sin inspiration från liknande uppbrott i München och Berlin och betraktade konst som ett samlat livsprojekt där måleri, arkitektur, hantverk och formgivning utgjorde ett helt. Det är grunden till det som brukar kallas Gesamtkunstwerk – det totala konstverket.
Secessionen arrangerade 23 utställningar mellan 1898 och 1905, introducerade internationella konstnärer som Auguste Rodin, Ferdinand Hodler och Jan Toorop för wienpubliken, och gav ut tidskriften Ver Sacrum ("Helig vår") som blev ett av jugendkonstens viktigaste organ. Men spänningarna inom rörelsen var aldrig långt borta. 1905 splittrades secessionen i en strid om huruvida konst och hantverk borde integreras eller hållas åtskilt. Klimt och en grupp likasinnade lämnade – och det var bland annat hans grupp som lade grunden till Wiener Werkstätte.
Wien-secessionen är i dag ett av konsthistoriens mest inflytelserika exempel på hur konstnärer organiserat sig för att utmana institutioner, definiera en ny estetik och öppna konsten mot omvärlden. Rörelsens arv lever vidare i varje konstgalleri som vägrar skilja på konst och formgivning.
Klimts viktigaste verk
Kyssen (Der Kuss), 1907–08
Kyssen är Gustav Klimts mästerverk och ett av världens mest reproducerade konstverk. Målningen skapades 1907–1908 och ställdes ut i halvfärdigt skick på Kunstschau Wien 1908 under titeln Liebespaar – "Älskande par". Den österrikiska staten köpte omedelbart verket för 25 000 kroner och det hamnade på Österreichische Galerie Belvedere i Wien, där det fortfarande befinner sig. Österrike betraktar Kyssen som en nationell skatt och har aldrig tillåtit dess försäljning.
Kompositionen är bedövande enkel och samtidigt omöjligt komplex. Två figurer – ett par i tätt omfamning – knäböjer vid kanten av en blomsterbeströdd klippa. Mannen böjer sig ned och kysser kvinnans kind. Parets kroppar döljs av en gemensam kappe som flödar i guld och ornament: mannens dräkt kantad av svarta och vita rektanglar, kvinnans av blommiga, runda mönster. Klimt använde bladguld direkt på duken – en teknik han hämtat inspiration till från de bysantinska mosaikerna i Ravenna, som han besökte 1903.
"Kyssen är inte en skildring av ett ögonblick. Det är en skildring av ett tillstånd – av den absoluta närheten och den totala upplösningen av gränser mellan två människor."
Kyssen är en av de mest sålda konstposterna i världen. Som Klimt-poster passar den i nästan varje rum och varje inredningsstil tack vare sin varma guldpalettp och sin universella kärleksskildring. Ser du efter en fin poster av en känd konstnär är Kyssen ett säkert val.
Judith I, 1901
Judith I är ett av konsthistoriens mest provokativa porträtt. Klimt föreställde den bibliska hjältinnan Judith – som räddade sitt folk genom att halshugga den assyriske fältherren Holofernes – inte som en dygdig kriginna utan som en sensuell, halvt avklädd kvinna med ett uttryck av triumf och berusad njutning. I handen håller hon Holofernes avhuggna huvud, men det är nästan som ett sidospår. Det är Judiths blick som dominerar.
Verket var skandalöst för sin tid och anklagades för att reducera en biblisk hjältinna till ett erotiskt objekt. Klimt svarade aldrig på kritiken. I dag läses Judith I som ett djärvt försök att utforska maktens och begärets skärningspunkt, med en kvinna som subjekt snarare än objekt. Verket ägs av Österreichische Galerie Belvedere och är ett av Klimts mest analyserade verk i konstvetenskapliga sammanhang.
Adele Bloch-Bauer I, 1907
Porträttet av Adele Bloch-Bauer är det mest ambitiösa verket från Klimts guldperiod. Adele, hustru till den förmögne sockerindustrimannen Ferdinand Bloch-Bauer, var Klimts mäktigaste beskyddarinna och troligen hans älskarinna. Klimt lade ned ovanligt lång tid på porträttet – arbetet pågick i flera år och innefattade hundratals förberedande studier – och resultatet är överväldigande: Adele framträder ur en guldstorm av ornament, spiralmönster och geometriska former som gör det svårt att skilja figure från bakgrunden.
Målningen konfiskerades av nazistregimen efter Anschluss 1938 och hamnade på Österreichische Galerie Belvedere. Årtiondens juridiska kamp slutade 2006 när österrikisk domstol fastslog att fem Klimt-verk, inklusive Adele Bloch-Bauer I, rätteligen tillhörde Adeles arvingar. Maria Altmann, Adeles niece, sålde omedelbart verket till Ronald Lauder för 135 miljoner dollar – dåtidens absoluta rekord för ett konstverk. Det hänger i dag på Neue Galerie i New York.
Beethovenfriset, 1902
Till secessionsutställningen 1902, som hyllade Ludwig van Beethoven, skapade Klimt ett monumentalt väggmåleri: Beethovenfriset. Det 34 meter långa verket sträcker sig längs tre väggar i secessionsbyggnaden och skildrar mänsklighetens strävan efter lycka och befrielse genom konst. Frisen innehåller allegoriska figurer, odjur och slutligen en scen som direkt föregick Kyssen – ett omfamnande par som symboliserar uppfyllelsens tillstånd.
Frisen betraktades ursprungligen som ett tillfälligt verk och lämnades kvar efter utställningen. Den köptes till slut av den österrikiska staten och restaurerades under decennier. I dag kan besökare se den in situ i secessionsbyggnadens källarvåning – ett av Wiens mest speciella konstupplevelser. Frisen är ett strålande exempel på Klimts förmåga att arbeta i stor skala och att sammanfoga symbolism, jugend och dekorativt hantverk till ett sammanhängande narrativ.
Guldet, mönstren och det dekorativa – Klimts teknik
Det som gör Klimts konst omedelbart igenkännbar är guldet. Men det är inte bara en estetisk preferens – det är en genomtänkt konstnärlig strategi med djupa historiska rötter. Inspirationen kom delvis från fadern, som var guldsmed, och delvis från de bysantinska mosaikerna Klimt studerade i Ravenna 1903. De gyllene bilderna i San Vitale och Sant'Apollinare Nuovo visade att guld inte var ett smycke utan ett bildspråk: ett sätt att skapa en annan verklighet, bortom det jordiska och det berättande.
I sin guldperiod (ungefär 1899–1910) använde Klimt bladguld direkt applicerat på duken. Tekniken kräver precision och tålamod: bladet är extremt tunt och känsligt, och det måste läggas i exakta baner. Klimt kombinerade oljebaserade lager med guldet och skapade djupa, skiktade ytor som förändrar karaktär beroende på ljuset. Samtidigt fyllde han ytorna med ornament – cirklar, spiraler, rektanglar, blomstermönster – som härstammar från en rad traditioner: japanskt hantverk, egyptisk konst, mykenska guldföremål och jugendornamentiken han omgavs av i Wien.
En viktig egenhet i Klimts kompositioner är kontrasten mellan det dekorativa och det levande. Ansikten och händer – de delar av kroppen som bär känslor och berättelse – är alltid målade med stor naturalism och mjukhet. Kroppar och bakgrunder löses däremot upp i ornament och mönster. Det skapar en spänning: det mänskliga och det abstrakta möts i varje bild. Det är denna kontrast som gör Kyssen så kraftfull – de nakna händerna och det blottade ansiktet mot den gyllene, formupplösande kappan.
Klimt ritade också ett enormt antal förstudier. Till Adele Bloch-Bauer I finns hundratals krita- och kolstudier av detaljer, dräktornament och ansiktsuttryck. Hans arbetsmetod var noggrann, nästan tvångsmässig, och stod i märklig kontrast till hans rykte som en spontan och sensuell konstnär. Han var disciplinerad, metodisk och djupt professionell.
Klimts arv och inflytande på modern konst samt aktuella utställningar
Gustav Klimts inflytande på efterföljande generationer konstnärer är svårt att överskatta. Hans elev Egon Schiele tog den expressiva linjen vidare i en helt annan riktning – mer rå, mer gränstestande, men med Klimts betoning på den mänskliga kroppen som utgångspunkt. Oskar Kokoschka, en annan av de unga konstnärer som rörde sig i Klimts kretsar, fann i hans arbete ett frigörande föredöme för expressionismens utforskande av det inre livet.
Utanför det österrikiska konstlivet kan man spåra Klimts påverkan i allt från Art Deco-rörelsens geometriska dekoration till den samtida inredningstrenden med guld och organiska mönster. Klimts ornamentala världsbild – att konst och formgivning är samma sak, att skönhet inte är en lyx utan en nödvändighet – lever vidare som ett av modernitetens mest uthålliga motgift mot det rent funktionella.
I dag är Klimt mer populär än någonsin. Hans verk attraherar enorma publikt och sätter rekord på konstauktioner. Under 2025 och 2026 pågår eller planeras flera stora Klimt-utställningar:
Belvedere, Wien (pågående till september 2025): Utställningen "Gustav Klimt – Pigment & Pixel" på Österreichische Galerie Belvedere använde avancerade analysmetoder för att avslöja nya lager i Klimts skapandeprocess – hur han byggde upp sina kompositioner, hur han använde guldet och hur hans teknik förändrades över tid.
Ateneum, Helsingfors (september 2025 – februari 2026): Utställningen "Gallen-Kallela, Klimt & Wien" sätter in Klimt i ett nordiskt sammanhang och visar hans koppling till de finska konstnärer han mötte och utbytte impulser med under secessionsåren. En ovanlig vinkling som intresserar scandinavisk konstpublik.
Immersiva upplevelser: I Budapest, New York och Tokyo pågår under 2025–2026 stora immersiva Klimt-utställningar där verken projiceras i monumental skala med musik och rörelsekoreografi. Hall des Lumières i Manhattan är en av de mest omskrivna.
Klimts verk finns representerade på stora museer världen runt. Utöver Belvedere i Wien äger Leopold Museum och Kunsthistorisches Museum i Wien viktiga delar av hans produktion, medan Neue Galerie i New York inhyser Adele Bloch-Bauer I. Se Belvederes officiella Klimt-sida för aktuell utställningsinformation.
Klimt-posters i hemmet – motiv, rum och placering
Klimts konst är skapad för att vara dekorativ. Han menade att konst och omgivning är en helhet, och hans verk bär med sig en förmåga att lyfta ett rum som få andra konstnärers arbete kan mäta sig med. Guldtonerna värmer, ornamentiken skapar djup, och de välkända motiven ger omedelbar igenkänning och resonans.
Kyssen fungerar i nästan alla sammanhang: sovrummet (par i omfamning som motiv är självskrivet), vardagsrummet (som ensam tavelvägg eller i en komposition med andra Klimt-verk) och hallen (som ett välkomnande blickfång). Välj en poster med neutral ram i vit, svart eller guldfärgad profil – guldramen förstärker verkets egna toner.
Judith I passar bäst i rum där du vill ha en starkare, mer dramatisk närvaro. Arbetsrum, bibliotek och matsal är naturliga platser. Motivets kontraster – svart bakgrund, guldornament, det direkta blickögonkontakten – fungerar bäst med god belysning.
Adele Bloch-Bauer I har en rikedom av detaljer som lönar sig i en grövre tryckkvalitet och ett större format. Välj A2 eller större om du hänger den ensam på en vägg. Motivets varma, muskovitfärgade toner passar utmärkt i rum med jordiga nyanser – terrakotta, sand, djup grönt.
Tips: Klimts guldtoner samarbetar naturligt med inredningens koppar-, mässings- och terrakottafärger. Kombinera en Kyssen-poster med en enkel svartvit botanisk print för att balansera det dekorativa – du får djup utan att golvet försvinner. Våra ramar i guldfärgad profil är skräddarsydda för Klimt-motiv. Se även vår guide till tafelväggar för fler idéer.
Vill du skapa en Klimt-inspirerad bildkomposition? Välj ett centralt Klimt-motiv – förslagsvis Kyssen eller Adele – och komplettera med 1–2 abstrakta guldtryck eller botaniska motiv. Håll ramstorlekarna konsekventa och lägg ut kompositionen på golvet innan du häcker. Läs mer i vår guide om Klimt-tavlor i hemmet eller vårt inlägg om symbolismen i konsten.
Se hela vårt sortiment av Klimt-posters och tryck av kända konstnärer.
Tidslinje
Gustav Klimt föds den 14 juli 1862 i Baumgarten utanför Wien som son till en guldsmed från Böhmen och en österrikisk mor. Fjorton år gammal antas han 1876 till Wiens konsthantverksskola, Kunstgewerbeschule, där han studerar dekorativt måleri och möter sin livslånga vän och kollega Franz Matsch. Tillsammans med brodern Ernst Klimt grundar de 1879 Künstler-Compagnie, ett dekorationsföretag som snabbt vinner uppdrag att utsmycka teatrar i Reichenberg, Karlsbad och Fiume.
Under 1880-talet blomstrar företaget och Klimt får 1886 det prestigefyllda uppdraget att utsmycka trapphusen i det nybyggda Burgtheater i Wien, och 1890 tilldelas han Kejserliga guldmedaljen. Men 1892 förändras hans liv: brodern Ernst dör i hjärtsjukdom och partnern Franz Matsch går sin egen väg. Klimt träder in i en lång period av tvekan och fördjupning.
År 1897 grundar han Wien-secessionen och väljs till rörelsens förste ordförande. Hans konst rör sig nu mot symbolism och jugend. Mellan 1900 och 1907 skapar han sitt i dag mest kontroversiella arbete: tre väggmålningar för Wiens universitets aula – Filosofi, Medicin och Rättskipning – som väcker enorma protester för sina nakna figurer och nihilistiska bildspråk. Universitetet vägrar ta emot dem. Klimt köper tillbaka målningarna med egna medel; de förstörs 1945 i en brand.
Kring 1899 inleder han den guldperiod som ska göra honom berömd. Han reser 1903 till Ravenna och studerar de bysantinska mosaikerna. År 1907 fullföljer han porträttet av Adele Bloch-Bauer I och påbörjar Kyssen. Mellan 1905 och 1909 skapar han dessutom Stoclet-frisen för palatset Stoclet i Bryssel – ett av jugendkonstens absoluta höjdpunkter.
Efter guldperioden vänder Klimt mot ett friare, mer expressivt formspråk med starkare färger. Han reser till Paris, möter Henri Matisse och impressionisternas verk, och låter dessa impulser berika sin sena stil. Han arbetar intensivt fram till sin stroke i januari 1918. Den 6 februari 1918, 55 år gammal, dör Gustav Klimt. I ateliern lämnar han ett ofullbordat verk – Bruden – som vittnar om att han till det sista sökte nya vägar.
Relaterade konstnärer
Gustav Klimt verkade i en tid och ett Europa som vimlade av konstnärliga uppbrott och rörelser. Att förstå hans konst innebär att också förstå hans samtida och de rörelser han förhöll sig till.
Henri Matisse var Klimts närmaste samtida i fråga om intresse för det dekorativa och det ornamentala. Matisse sökte frihet i färgen, Klimt i guldet och mönstret – men båda betraktade bildytan som ett rum att befolka med mönster och form snarare än en spegel att rikta mot verkligheten. Klimt mötte Matisse på resor till Paris och kände utan tvekan till hans verk. Se Bozettos faktasida om Henri Matisse för mer om fauvisterns liv och verk.
Vincent van Gogh representerar en annan sida av 1800-talets konstrevolution: den expressiva linjen och den rena känslogestaltningen. Van Gogh dog 1890, just när Klimt inledde sin mogna period, men hans inflytande på hela den symbolistiska generationen var enormt. Läs mer på Bozettos sida om Van Gogh.
Claude Monet och impressionisterna är ett viktigt referenskapitel för Klimts sena konst. Under sina Parisresor absorberade han intrycken från impressionismens hantering av ljus och atmosfär, även om han aldrig anslöt sig till rörelsen. Se Bozettos faktasida om impressionismen.
Hilma af Klint är ett intressant parallellfall: en europeisk konstnär som vid exakt samma tid som Klimt utforskade det ockulta, det symboliska och det andliga i konsten, men från en nordisk och radikalt abstrakt utgångspunkt. Klimt och Klint möttes aldrig, men delade ett sökande bortom det synliga. Läs mer om Hilma af Klint på Bozetto.
Se även Gustav Klimt på Google Arts & Culture och Wikipedia om Gustav Klimt för ytterligare biografi och bildmaterial.
Vanliga frågor om Gustav Klimt
Utforska Klimt-posters hos Bozetto – välkuraterade tryck i hög kvalitet med snabb leverans till Sverige och Norden.